Snart höst

Då var det snart höst,  och då brukar det kännas som allt blir som vanligt igen. Sommarlov o semestrar är slut och allt återgår till det vanliga. För oss i familjen blir det inte så den här hösten. Den 4:e juni stannade tiden upp, då ett av våra älskade fosterbarn omkom i en arbetsplatsolycka i Stockholm. En go o härlig kille som vi haft privilegiet att få dela med hans mamma o syster i 15 år. En kille som tog stor plats och lämnade ett stort tomrum, men som alltid kommer att ha en stor plats i våra hjärtan. Och det som jag redan visste men som jag vet riktigt nu är att man kan knyta an till o älska andras barn också.