En skön helg...

... med vantstickning varvad med en promenad i vår fina lilla stad. Att mata änderna vid Ljusterån har varit en syssla vintertid i många. många år tillbaka för Säters befolkning. Och det kan man ju inte bryta! Undrar hur många av dom här ändernas förfäder man har matat i snart 60 år.

Några par vantar klara och ett par påbörjade. Det får ju inte bli nån lucka i vantstickningen!

Mer vantar...

... och lite djur.
Plockade ihop mina vantar som jag stickat för att det är kul och för att få lite luckor i garnlagret. Luckorna blev inte så stora så det är bara att fortsätta. Det är ju syfestival snart och jag måste ju lämna plats till ALLT nytt garn jag ska komma hem med då.
Stickas mysterievatar är klara och ett par Torun på G.
När jag fotade vantarna ute kom till min lycka mina favoritfåglar, stjärtmesar, och intog lite lunch. Ska man fånga dom på bild får man vara snabb. Dom är inte kvar lång stund.

Sen så tyckte jag "våran" Tom var såååå söööt när han visade sin goa kattmage. Ser ut som lånekatten blir kvar. Det brukar bli så! Vi har haft minst 7 katter och jag har inte skaffat nån... än.

Vantar!

Har inte tagit mej upp ur vantträsket än och lär nog bli kvar ett bra tag till.

Då var det nytt år igen...

... och det mesta av julen bortstädad.
Firade nyårsafton med mellansonen ( som inte ville fira jul här p.g.a magsjuka brorsor) och tre av våra fyra, fina, älskade barnbarn. Fjärde barnbarnet hade feber och magont så han "firade" hemma med sin mamma.
Vet inte om jag är "onormal" men jag tycker det är rätt skönt när jul o nyår är överstökat. Jul är ju mysigt på sitt vis, men nyår kan vara lite drygt. Kan nog bero på att jag är lite som många hundar. Jag gillar inte när det smäller!!!
Vad det gäller stickning så blev det några par vantar klara sista veckorna förra året och det här året började jag med ett par pärlmuddar och fortsätter med Stickas mysteriestickning. Gillar den stickningen därför att jag fått lära mej två nya för mej, sticktekniker som jag tackar Eva-Lotta Staffas för.

En liten fin gäst hade vi i trädgården också idag!

Då var det vardag igen...

... och den sista av julens fem gäster skjutsad till tåget. Lite tomt blir det!
Den 23:e firade vi äldste sonens födelsedag med alla mina kära nära, mina föräldrar, barn med respektive, barnbarn och bonusson. Vi hade väl tänkt fira julafton ihop också men en magsjuka hos den äldste och yngste satte stopp för det. Våran "mellanson" med familj hade ingen lust att få magsjuka i julklapp så det var ju tur att ju träffades alla dagen före. Det blir inte alltid som man tänkt sej,men det gick ju bra ändå. Tomten med en Nisse kom i alla fall!
Juldagen hade dom piggnat till, men min mor lyckades bli sjuk då.
En fin långpromenad med dom "nyfriska" sönerna i ett vinterfint Säter på juldagen var riktigt skönt. Mata änderna vid Ljusterån får man inte missa när man är i Säter på vintern. En tradition här så det är ingen risk att dom svälter ihjäl.

Efter en dans med "snabeldraken" så ska stickningarna fram igen. Del två i mysteriestickningen kom idag. Den ska bli intressant att ta tag i.

12.12.12 ...

... blev en fantastiskt fin dag. Då kl.12.00 gifte sej vår lillebror Lasse med sin Jane i vackra Silvbergs kyrka i Dalarna. En kall men vacker dag då ett par vantar som present direkt efter vigseln inte satt i vägen. Vet att man nog inte ger presenter då, att man väntar till festen, men en gång till tyckte vi systrar att vi kunde få bestämma. Nu får frun ta över den saken! Inte lätt för en lillebror att ha tre storasystrar.
Dom röda har yngsta syster stickat och jag dom blå. Mellansyster stod för nubbesalladen.

En trevlig fest blev det också!

Förra söndagen...

... roade vi oss, barnbarnet och jag med att färga garn. Vi har samma smak när det gäller färger tror jag. Den här helgen har jag roat mej med att sticka vantar till henne med garnet hon färgade.
Ett par födelsedagsvantar till syster har också blivit klara i veckan.

En liten gäst har vi fått också! Få se hur länge han blir kvar. Det brukar bli länge...